I dag vakna jag med en massa jobba känslor i kroppen redan då viste jag att det inte skulle bli en bra dag.

Jag har försökt att plugga men det har varit svårt att konsentrera sig men jag lyckades att lässa lite. sen har bara tankarna snurat och tagit över hellt låter säkert jätte konstigt men folk som vett hur det är förstår att det inte bara är att sluta tänka.

Just nu är det:

änsamhet, skola, familj, vikten 

som snurar i mitt huvud och som får kroppen att kännas som en enda stor röra.

Allt känns bara så himmla jobbigt.

har försökt att pratta med familjen men dom förstår inte vad jag menar.

dom tror att det kommer att bli bra när jag slutat skolan.

men dom förstår inte att det bara är jobbigt att gå hem för mig just nu för jag vett att jag kommer att vara själv har ingen att della med mig av mina tankar eller berätta vad jag har gort under dagen. eller om man inte mår hellt ok att man kan pratta av sig med en som förstår mig och inte bara låsas att dom förstår mig för att jag skall känna mig bättre.

Att somna själv varje kväll .........